vårkänslor?

precis som tankarna i mitt huvud blir till ord blir till meningar av det jag iakttar observerar det jag ser tror mig se det jag känner eller trodde mig känna eller som du kanske kände då en gång men kanske inte nu för tiden flyter som vatten under höga broar, kan vi skapa vår mening här i tillvaron utblandad med meningslösa andetag en tillflyktsort bort ifrån det vi inte kan ta på vill ta på för luft är så svårt att ta på fast vi gör det hela tiden omedvetet kolliderar, behöver inte flytta dig ens en millimeter lägga betydelse i den mer än att andas och existera på ett vis eller två. tillsammans skapar vi kedjor händer som håller i varandra hårt inte släppa taget ens för att ta upp cigaretterna inte nu gör det med andra handen med en hand rök med fel hand rök med båda inte släppa taget inte släppa nu jag gör också uppoffringar och röker med vänster. kroppsvärmen värmer upp från handen genom armen tänder ett leende tillbaka och våren är visst här nu trodde inte på det när du sa att den skulle komma men tids nog var det du sa, visst sa du?
jag bläddrade bland gamla skrivna sidor pappret lent och inte skrikigt vitt mer champagnefärgat i sin karaktär jag kände över sidorna de gamla orden jag glömt och det var fint att minnas att vintern var ljus för snön lyste, innan det blev slask vill säga och nu är den borta och det är vår. att det hände. jag tror knappt på orden.