tiden flyter obehindrat på

aldrig förstår jag hur jag bär mig åt. det måste vara en sådan där tallang som går att skriva i ett cv någon gång i framtiden "jag är utomordentligt duktig på att fördriva tid, utan min egen kännedom. kan få vilken tid som helst att gå; dötid, övertid, förtid..." skulle bli anställd direkt.
i början av de flesta dagar känner jag att jag har flyt. att det går som det ska, jag gör vad jag ska, men sedan händer någonting. sist jag kollade klockan var hon väl aderton, nu är hon strax över tjugutvå och dessutom råkade hon visst bli tolv igen. hur hände det, liksom?

bejbi

spirit somethings

some people just have got the sharpest of eyes for pictures and beauty. dylan forsberg is certainly one of them.

from february to march

good bye february with your troubling ways, I am leaving you for good. lucky I am to be saying this; we will never meet again. I am leaving you behind, with your dusk days and your grey, soaked streets. you can have them all to yourself. keep the late, sleepless nights, early tired mornings and the long days, which dragged slowly by. and keep all the question with no answers, the thoughts of regret and the silence filled to the brim with noises of a crowded, clouded mind. keep them all to yourself. I do not want them ahead.
because I am leaving you for march.
march with its light, fresh breeze filled with hope and belief of future dreams. since march is on the verge to spring, with almost green trees alongside the street, march will behold the triumph of goals and the settlement of the aim of heart. march will give me a brand new start.
and I will walk up and down the roads with ease, a determined mind and confidence and self belief. no shadow will cast itself on my parade, though thunderstorms may come, they will leave me with a sprinkled, shimmering water stain, glistening in the sun. by them I will grow, a few more centimeters higher from the ground. because whatever anyone will try, whatever anyone will do, no one will be able to get me from running away from you. february, with your dark hours. good bye.
I am leaving you for the greater good, the best that is yet to come. for the sunny days, sipping coffee at open-air cafés, and strolling in the park. I am leaving you for the lit marlboro light in the setting dark.
what the future holds knows only a rare few, still I know I will not spend my future with you.

sky blue

tidig morgon ja tack

upp i ottan med mig! idag ska här jobbas. det är la gött vad livet kan ge, vad jag kan se till att det kan ge, vill säga. allt är vad jag själv gör det till, oftast. nu måste jag pila hemifrån, för jag vill hinna shoppa på Gateau innan jag går till studion. jag känner hur Gateau-närven river och klöser. Gateau är bäst. peace.

it's cool

a tip from Evelina. this is oh so true.

stop and go

my friends, Emilia and Evelina, made me dare to take this home, now I thank them a lot. it will be perfect in my future home. hopefully I will be able to make it work. all the cables were still there. wouldn't it be amazing having this lit in my room, or outside my door, telling people to enter or not?

angel

in the making

our living room is officially in caos. I started making my first short movie today, or actually it's the second but the first doesn't count really. Morning Dew will be the name of it. though I realized in the middle of the making the cameras battery had gone "exhausted" as the camera phrased it itself. so I have to shoot the second part over again, later... however the following pic down bellow is the set I created this morning. took about and hour to remove all the furniture. I wonder if I even care to put it all back in order... I think I have to. caos isn't my thing, really.

people like you make the world go round

let the sun shine in

baby I'm a fool

from where I stand

the pictures create a feeling of someone watching, observing people, events. seeing details and shapes, seeing beauty in contrasts, the natural everyday persons motions and in the happening of events, more rare to the so called everyday person.

I got this coffee table book form one of my absolutely closest friends, which adds to the adventure it actually is turning page after page, making me thoughtful.

I do not know how I got here, however I suddenly find myself full of ideas. last night I began and finished a sketch on the white canvas, which I also got from close friends on my birthday the other month, leaving me scared I will not be able to paint it as the already finished painting in my mind. or maybe, it will get even better than that. also I have ideas, images captured in my head regarding short films I like to make, the light the movement... hello creativity. I like you being back.

sunlit Stockholm

inget annat gott smaken kaffe

ingenting smakar längre. i alla fall inte som kaffe. visst äter jag, men inget smakar som kaffe. bryggde eftermiddgaskopparn med kanel och kummin. vispade mjölk så att diskbänken blev prickig och även fläckig på sina håll, en front av ljus värme svepte in över den mörka ytan som säkert innan också var kall, kände inte efter. undrar om disktrasan kommer lukta unket nu. sur mjölk. men jag kunde inte bry mig.

tre koppar är för mig det perfekta, med inte så mycket mjölk att kaffet förlorar uppmärksamheten. nej, kaffet skall vara den dominerande faktorn, den framhävda komponenten i koppen. skummet landar uppepå, ett mjukt moln av bröstmjölk, det är så underligt. kossa.

så landar det där någonstans i bukens vrå, för att sedan av tarmluddet eller nått sugas ut och färdas till varje cell, ruska om, de uppiggande decilitrarna av drycken som tar mig upp till normalläge. hur levde jag innan kaffe? i någon form av undre värld som jag trodde var den enda? åjo. så kan det ha varit. upplysning och omvändelse. herre jävlar vilken tur.

tiger mountain peasants song

en tanke som flytt mitt huvud

förut, för några dagar sedan hade jag en tanke, en rad tankar sammanlänkade om något jag innan inte tänkt på, som jag tidigare inte sett. jag försöker minnas, som en dröm jag just drömt eller en gammal dröm jag inte längre minns, men vet att jag drömde.
det hade med frigörelse och lycka att göra, tror jag och tankebanan avslutades med en fråga. tror du att det är så? men jag vet inte vad frågan gällde för jag minns inte tankarna... när kommer de tillbaka måntro?

a short break

even though the school canteens food tastes of nothing it's fascinating how awful it does taste at the same time. complex. however, it is always NICE (insider joke) to share it with this Maniette boy.

a room of ones own

en midfebruarinatts dröm

alldeles här om natten, drömde jag om en våräng där gräset redan växt sig högt och svajade med den varma luften, som solen fick att sakteliga cirkulera med dess strålar. ekarna stod stadiga och vänliga utspridda över det vidsträckta låglänta landskapet, med lummiga lövverk dignande inte mer än en meter ovanför marken. med sina en gång förankrande rötter spretandes i vädret låg gamla stammar vilandes i den yviga vegetationen, från inunder vilka växtligheten kämpat sig fram och nu hade kommit att ta över. stammarna var knappt synliga trotts deras påtagliga storlek.
ängens enda blomster var vitsippor och blåsippor som växte om varandra i opropotionelig storlek. de var lika höga som gräset och dess kronblad var större än ägg, men vitsippor och blåsippor var det.
av ren lycka sprang jag ut på ängen, gjorde piruetter i det midjehöga gräset. skrattade och sprang. mitt hår, som var sommarblont, svallade ljust bakom mig där jag kastade mig genom naturen. och jag kastade mig om och om igen och föll varje gång ned på marken, som tog emot mig mjukt och behagligt, så att jag varje gång jag föll kunde resa mig utan några som helst skråmor. och så fortsatte jag med mina piruetter och hopp vidare genom gräset.

cheap and cheerful

midnatsshyss

har flängt omkring i lägenheten, sådär som jag är så bra på när klockan börjar bli mer än vad den ska.

pratade i telefon med henne jag gillar. gillar är inte ett starkt ord nog, språket är för smalt, jag för dålig och hon för fantastisk för att jag skall kunna precisera det nog.

därtill har jag sorterat städat möblerat om. rummet fick mer rymd. det är lättare att andas. och jag skall flytta om mer, så att jag får en hel vägg fri, en av de vita. det ska bli studio i mitt lilla rum.

för jag har massa idéer om krotfilmer. jag började precis ikväll, men idéerna har grott ett tag. det kommer bli jäkligt bra. ska bara lära mig iMove, till att börja med.

hej. här är jag. denna afton denna kväll denna forna dag.

ett beskedligt nöje

jag gillar att åka buss. jag gillar att åka buss så mycket att jag känner att jag unnar mig att åka buss. det tar längre tid än tunnelbana. när jag inte har bråttom, då åker jag buss. när jag vill tänka lite extra, då åker jag buss.
sätter mig längst bak och tittar på sätena som skramlar med bussens girningar i dess framfart över buckliga vintergator. sätter mig längst bak och tittar på folket. på gatan och passagerarna som stiger på. på barnen med sina föräldrar eller den som sitter ensam, lyssnandes på musik eller den som pratar i telefon. så sitter jag där och undrar vilka liv de lever, medan jag kan fundera på mitt.
tittar på staden som åker förbi, fast jag redan vet hur det ser ut för jag har åka just den bussen tusentals gånger förr, fram och tillbaka. men alltid är det något nytt, något som är annorlunda. standen är en variabel av människorna och naturen.

if looks could kill, I would watch your every step

you stranger

with the words a stranger became a person. a person with thoughts, opinions and ideas. with eyes, a face and a life behind the facade of external appearance. as it was the first time we ever spoke, I had the chance to pick out what I wanted to declare of myself to him. in a way it felt secure, that he did not know me. not a single part of me and I could give to him what I preferred.
the conversation eased my mind. I may have smiled as well. and. remembered how it feels to breath. since I discovered what was hidden in my mind I haven't had the power to push it aside. and the wight has been pushing me down the entire day. strange what power feeling and mind have of your entire persona.

best for last

let the sun rise and illuminate your mind

time will tell, as it always will

you may not see it, but the sky was dangerously blue today

off duty

somehow I manage to keep myself from doing my homework and other must-do's , until it is to late to start doing them. flickring through a magazine is always a way to pass the time. so simple you may even try it yourself at home!

this is the Swedish copy of Elle. I just had to add the picture with the mouth and spagetti; look at the sausage ad on the righthand side! how amazing isn't that!? and the H&M (which in fact is a Swedish company) dresses and jumpsuits make me long for the summertime, when the living is easy.

crystal castle

because I feel so awesome converting the pictures from RAW into JPEG I just got to upload some more pictures of today!

elite at the fleet street

strolled by the agency this afternoon and got quiet excited about life. the bookers are so funny, joking around all the time. since me and my camera are head over heels in love with each other, I took a lot of pictures, as I discovered people with digital cameras actually do. no, I am not slow I'm just... what ever. though the pictures do not get the same touch and sensitive feeling as shooting with film does, or I guess I just have not learnt that final bit yet and I mean, hello, I got my camera yesterday, what do you expect?
however, I documented these old polaroids (arn't they fantastic!?), which have been at the agency since they where taken. martina olsson, my former booker and also photographer, took this very first picture of me, quiet some time ago. at the bottom bellow are my two dearest; julia oliv and hanna rundlof. enjoy the view!