huvudet bultade när jag böjde mig ned för att dra på mig skorna. måste ut och andas. känna luften frisk dra i mig. fösa mig framåt. i skyltfönstren och bilarnas välpolerade lack såg jag reflektionerna av mina egna ben. de tog steg efter steg men kändes avlägsna. försökte finna gator med sol men husen kastade sina skuggor och gjorde dem färre. folket vimlade. solglasögonen spärrade in dem ytterligare. inköpskassarna dinglandes i snören från deras händer. kassar i hård papp som man får när man handlar exklusivt. jag kunde inte gå längre. satte mig på en bänk och tänkte, nej nu spyr jag. fan inte här. hostade härligt rossligt ned från botten av lungorna. försökte få syret att mota bort känslan. en mil hem. tio minuter som max. styrde åter stegen in bland folkmassan. parrerade, anpassade mina steg efter andras.
på den lilla skinnpallen i hallen, en sådan där liten pall från 30-talet, föll jag ned. brottades med ytterkläderna. inte blev jag friskare av en liten promenad, men att prata med dig var fint.
No comments:
Post a Comment